Yvette Rosser

O sị Wikiquote
Yvette Rosser
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereYvette, Claire Dezie
aha ezinụlọ yaRosser Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya31 Jenụwarị 1952 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, onye nkuzi Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Texas at Austin Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpe Hindu Dezie

Yvette Rosser (31 Jenụwarị 1952 - 20 Nọvemba 2021[1]), makwaara dị ka Ram Rani, bụ onye odee na ọkà mmụta America. A kọwawo akwụkwọ ya dị ka ihe enyemaka pụtara ìhè n'akwụkwọ gbasara agụmakwụkwọ na South Asia nke Yoginder Sikand [1] na ndị ọzọ[2]. Otu n'ime ọkwa ya bụ osote onye isi oche nke G.M. Syed Memorial Committee [2]. E bipụtakwara ihe odide ya na Invading the Sacred, Religious Fundamentalism in the Contemporary World: Critical Social and Political Issues, The Hindu[3] na akwụkwọ ndị ọzọ.Onye na-agụ akwụkwọ akụkọ Raja Rao dere, sị: N'ime ụmụ akwụkwọ niile m kuziri na Mahadum Texas dị na Austin, nke dị puku kwuru puku, Yvette Rosser ghọtara India nke ọma.[4]

==Ihe ndị okwuru==
  • Ọtụtụ afọ gara aga, onye isi prọfesọ nke "South Asia Studies" na nnukwu mahadum gwara m na "agaghị m ekwupụta ihe ọ bụla dị mma gbasara BJP" (Sangh Parivar jikọtara) ma ọ bụ "Agaghị m ahụ ọrụ na agụmakwụkwọ America". Otu onye mụ na ya na-arụkọ ọrụ nyere Oxford University Press, Delhi ihe odide ka e bipụta ya na onye nchịkọta akụkọ OUP mgbe ahụ gwara ya na ọ bụ ezigbo ihe odide mana ebe o nwere akụkụ Akwụkwọ Nsọ ndị na-atụgharị uche nke ọma na Sangh Parivar ha enweghị ike ibipụta ya. O kwuru na ọ bụrụ na ọ ga-ewepụ akụkụ Akwụkwọ Nsọ ndị na-akatọghị Hindu Mahasabha na BJP, mgbe ahụ OUP ga-atụle ibipụta akwụkwọ ya - ma ọ bụghị ya, ọ megidere amụma ha. Ọ bụghị ihe ịtụnanya? [3]
  • N'oge ọkọchị nke afọ 2000, esemokwu ọha na eze bilitere gbasara ngwupụta ụlọ nsọ Jain nke narị afọ nke 10 na Fatehpur Sikri ebe Nnyocha nke Archaeological Survey nke India (ASI) gwupụtala olulu nke jupụtara n'ọtụtụ ihe oyiyi ndị mebiri emebi, gbajiri agbaji.Arụmụka banyere nchọpụta ihe ochie a na-enye ihe atụ nke ọ bụghị naanị echiche echiche na-ekewa ndị ọkà mmụta sayensị na-elekọta mmadụ na India,ma ọ bụ ihe na-egosi ka otu ogige ndị ọkà mmụta na-emegide na-eji usoro mgbasa ozi na-ewu ewu na-akpali echiche ha.Mgbe akwụkwọ akụkọ ndị ahụ kọchara banyere ebe a gwupụtara ihe, Prof. K.N. Panikkar, Prof. Romila Thapar, Prof. K.M. Shirmali, Prof. Harbans Mukhia si JNU na Prọfesọ Irfan Habib si Aligarh Muslim University na ọtụtụ ndị India gụrụ akwụkwọ bụ ndị na-adịghị echefu ohere imegide, katọọ, na ịkwa emo "Sangh Parivar" ebubo Archaeological Survey nke India (ASI) ime ihe n'enweghị ezi uche site n'igwupụta ụlọ nsọ Jain a e bibiri ebibi na-ekwu na ọ bụ ihe atụ nke "ihe mmụta ihe ochie nke saffron". [4]

Njikọ Mepụta[dezie]