Gaa na ọdịnaya

Women's rights

Sitere na Wikiquote
Annie Kenney and Christabel Pankhurst campaigning for women's suffrage

Ikike ụmụ nwanyị bụ ikike na ihe ndị a na-achọ maka [[ụmụ nwanyị] na ụmụ agbọghọ n'ụwa niile. Ikike ndị a bụ ntọala maka ngagharị ikike ụmụ nwanyị na narị afọ nke 19 na feminist na women's liberation movements n'oge narị afọ nke 20. Na mba ụfọdụ, a na-eme ka ikike ndị a bụrụ nke iwu kwadoro ma ọ bụ nke obodo kwadoro, dịka iwu si dị, omenala obodo, na agwa, ebe n'ebe ndị ọzọ a na-eleghara ha anya ma na-egbochi ha. Ha dị iche na echiche sara mbara gbasara ikike mmadụ site na nkwupụta nke akụkọ ihe mere eme dị n'ime ha na ajọ mbunobi ọdịnala megide iji ikike ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ eme ihe, n'ịkwado ụmụ nwoke na ụmụ nwoke.

Okwu Okwuru

[dezie]
  • Anyị na-arịọ ikpe ziri ezi, anyị na-arịọ nha anya, anyị na-arịọ ka ikike obodo na ndọrọ ndọrọ ọchịchị niile nke ụmụ amaala nke United States bụrụ nke anyị na nke ụmụ anyị nwanyị ruo mgbe ebighị ebi.
  • Ọchịchị, onye nnọchite anya na ohu nke Chọọchị, ejirila aka ya na ya mee ihe ogologo oge n'igbochi ọgụgụ isi nwanyị, ekwusawo ozi ọma banyere ike nye naanị nwoke ogologo oge, na o meela ka e ketara ya, echiche ebumpụta ụwa nke mmegbu.
    • Matilda Joslyn Gage : ‘Church, Woman and State’, New York, 1893. reprinted by Voice of India, New Delhi, 1997 p. 543
  • Mgbe Chase, Summer, Stevens, na Wilson gwara ndị negro mkpa ọ dị inwe franchise, ma kwụsị inye ụmụ nwanyị ikike ikike ahụ, ana m akpọ ha ndị ihu abụọ—ana m akpọ ha ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ha na-agwa ndị a na-akpọ ohu a tọhapụrụ ọhụrụ, n'ihi na o nwere ntuli aka n'aka ya, ha chọkwara ka o tụọ ha vootu. Anyị enweghị ikike ahụ, ya mere ha anaghị ekwu otu okwu iji kwado anyị inweta ikike nhọrọ.
  • Anaghị m ekwe nkwa n'ihe gbasara ikike ụmụ nwanyị. N'uche m, o kwesịghị ịrụ ọrụ n'enweghị nkwarụ iwu nke nwoke na-anaghị ata ahụhụ, m kwesịrị imeso ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke ihe n'ụzọ zuru oke nha nhata
    • Mohandas Gandhi, 17th October 1929. Quoted in Gandhi: The Essential Writings. Judith M. Brown, Oxford University Press, 1998 (pp. 228-9). Also quoted in Kumari Jayawardena, Feminism and Nationalism in the Third World in the 19th and Early 20th Centuries, Institute of Social Studies, 1982.

Leekwa

[dezie]

Njikọ mpụga

[dezie]
Wikipedia
Wikipedia
Wikipedia nwèrè edemede màkà: