Gaa na ọdịnaya

Joachim Peiper

Sitere na Wikiquote

Joachim Peiper (30 Jenụwarị 1915 - 13 Julaị 1976), nke a na-akpọkarị Jochen Peiper sitere na aha German a na-ahụkarị maka Joachim, bụ [ Agha Ụwa nke Abụọ German SS onye uwe ojii na ikpe omempụ agha bụ onye kpatara 1944 Mgbuchapụ Malmedy nke America ndị mkpọrọ agha. Ọ jere ozi dị ka onye enyemaka nke Heinrich Himmler, onye isi SS, n'ime oge Eprel 1938 ruo Ọgọst 1941. Ka ọ na-erule njedebe nke ọrụ agha ya na 1945, Peiper bụ onye ọchịchị kacha nta na Waffen-SS SS-Standartenführer.

Okwu Ndị okwuru

[dezie]
Joachim Peiper
Ọ dịla anya gara aga ugbu a. Ọbụna amaghị m eziokwu. A sị na m mabu ya, echefuola m ya kemgbe. Naanị ihe m maara bụ na m weere ụta dị ka ezigbo CO kwesịrị ịbụ ma taa ya ahụhụ.
Germany nke taa abụghịzi mba ukwu, ọ ghọwo ógbè Europe.
  • Abụ m onye Nazi na m na-abụ otu ... Germany nke taa abụghịzi nnukwu mba, ọ ghọọla mpaghara Europe.
    • Mkparịta ụka nke onye France na-ede akwụkwọ Peiper kwurịtara okwu na 1967, nke e hotara na Ekwensu Adjutant nke Michael Reynolds dere, peeji nke 260.
  • 'Ọ dịla anya ugbu a. Ọbụna amaghị m eziokwu. A sị na m mabu ya, echefuola m ya kemgbe. Naanị ihe m maara bụ na m weere ụta dị ka ezigbo CO kwesịrị ịbụ ma taa ya ahụhụ.
    • Peiper na ogbugbu Malmedy, nke e si na Nduzi njem njem maka agha maka Frontier German nke Charles Whiting dere.
  • M ji obi m niile kweta na mgbe agha Normandy gachara, ndị agha m na-eto eto bụ ndị agha na-anụ ọkụ n’obi. Ọtụtụ n’ime ha nwụnahụrụ ndị mụrụ ha, ma ọ bụ ụmụnne ha ndị nwoke na ndị nwanyị ná bọmbụ ahụ. Ụfọdụ ahụwo n'onwe ha na Cologne bụ́ ebe e gwepịara ọtụtụ puku ozu mgbe ndị na-eyi ọha egwu wakporo ha. Ịkpọ ndị iro ha asị mere ka m kweta na ọ bụghị mgbe niile ka m ga-ejideli ha. Na Malmédy, obi abụọ adịghị ya na e nwere imebiga ihe ókè.
    • Parker, Hitler's Warrior, isi nke 18, na-ezo aka La Libre Belgigue na ndetu 61.
  • Ụmụ m nwoke nwere ike ịnara m ihe niile ha chọrọ. Isi ihe bụ, ọ na-enyere ha aka. Ha abụghị ndị ọjọọ, ọ dịghịkwa ndị omekome. Ha bụ ngwaahịa nke agha zuru oke, tolitere n'okporo ámá nke obodo ndị gbasasịrị n'enweghị agụmakwụkwọ ọ bụla! Naanị ihe [ha] maara bụ ijikwa ngwa ọgụ maka Nrọ nke Reich. Ha bụ ndị ntorobịa nwere obi dị ọkụ na ọchịchọ imeri ma ọ bụ ịnwụ anwụ, dịka okwu ahụ siri dị: ihe ziri ezi ma ọ bụ ihe ọjọọ - obodo m!
    • Akwụkwọ ozi e degaara Willis Everett, Julaị 4, 1946. Parker, Hitler's Warrior, isi 14, na-ehota Everett Papers na ndetu 5.
  • Mgbe ị na-ahụ taa ndị a na-azara ọnụ na ọdụ ụgbọ mmiri, ekwetala na ha bụ ndị agha ọgụ ochie. Ndị enyi m ochie na ndị enyi m agaala mbụ! Ndị a na-arịọ arịrịọ maka mbelata ọnọdụ bụ naanị nhọrọ na-adịghị mma! Ezigbo ekike na-echere m na Valhalla!
    • Akwụkwọ ozi e degaara Willis Everett, Julaị 14, 1946. Parker, Hitler's Warrior, isi 14, na-ehota Everett Papers na ndetu 32.
  • A na-ede akụkọ mgbe niile site n'aka onye mmeri na akụkọ ihe mere eme nke ndị meriri bụ ndị nọ n'ebe ahụ na-ebelata.
    • Parker, Hitler's Warrior, isi 19, na-ehota Peiper nye Karl Wortmann, Nọvemba 28, 1974 na ndetu 27

Njikọ mpụga

[dezie]
Wikipedia
Wikipedia
Wikipedia nwèrè edemede màkà: