Gaa na ọdịnaya

Gina B. Nahai

Sitere na Wikiquote

Gina B. Nahai (farsi: جینا نهایی, amuru 1961) bu odee nke Cry of the Peacock, Moonlight on the Avenue of Faith, Sunday's Silence na Caspian Rain. Asụgharịla akwụkwọ akụkọ ya n'ihe karịrị asụsụ iri na abụọ. Ọ bụkwa onye nkuzi na Master of Professional Writing (MPW) na Mahadum Southern California.

Okwu okwuru

[dezie]
  • Kedu ihe ị na-akpọ oge ahụ mgbe anyị hapụrụ nkwenye ahụ, ma ọ bụ ihe efu, na ndụ ga-eto eto? Na mbara igwe ga-agbasawanye mgbe niile?
    • Obi na-egbuke egbuke nke Jona S. (2014)
  • Mgbe ọ bụla m na-ede akwụkwọ, m na-agbalị ịchọta azịza nke ajụjụ. Site na mgbe m dechara akwụkwọ ahụ wee banye n'ụdị dị iche iche, achọpụtala m azịza ya. N'akwụkwọ a, ajụjụ a bụ: A ga-enwe omenala na obodo Iranian-Juu dị iche na United States n'ikpeazụ? Ma anyị ọ chọrọ ime ka anyị na-akpakọrịta nke ukwuu na anyị ga-abụ akụkụ nke nnukwu obodo ndị Juu America? Gịnịkwa kpatara na anyị jisiri ike jikọta onwe anyị ruo n'ókè anyị nwere?
  • Oge ọ bụla m mere ihe omume, ndị mmadụ nọ n'ebe ahụ ga-amalite ịjụ ajụjụ na n'ime nkeji ole na ole, ọ na-amalite n'ime ndị mmadụ na-egosipụta ụdị iwe dị iche iche: na ndị agbata obi Iran, na onye mbụ ha na Iran, na onye ahịa Iran. Ọtụtụ ihe ha na-ekwu gbasara ndị Iran bụ eziokwu --ụfọdụ n’ime anyị na-akparị mmadụ, ụfọdụ n’ime anyị nwere amamihe n’azụmahịa – mana ihe ndị mmadụ na-aghọtaghị bụ na ụfọdụ ndị nọ n’obodo ọ bụla dị otú ahụ. Ihe mere anyị bụ na a kpọpụtara anyị naanị site na àgwà ọjọọ anyị. A na-ata anyị niile ụta maka mmehie nke mmadụ ole na ole n’ime obodo. Echere m na ihe kpatara ya bụ na anyị na-ahụ nnọọ anya. Anyị bịara America dị ka nnukwu otu na site na mmalite anyị mere ka a mara ọnụnọ anyị. Echere m na ndị mmadụ na-emeghachi omume na nke ahụ.
  • ( gịnị mere i ji họrọ nso nke atọ maka POV? Gịnị kpatara na ọ bụghị onye mbụ?) GN: N'ihi na achọrọ m inwe olu na-ekwughachi olu onye na-ekiri ihe na-abụghị nke ebumnobi ma ọ bụ nke ziri ezi. Olu dị na akwụkwọ akụkọ ahụ nwere ọtụtụ okwu ma ọ bụ ikpe, n'ihi na dịka ọha mmadụ nke a bụ olu na-akọwapụta anyị niile na ibe anyị mgbe niile. A na-ekwughachi echiche. Achọrọ m ka akụkọ ahụ nwee ụdị olu obodo ahụ.
  • Naanị otu ụzọ a ga-esi dị n'udo na ụwa ndị Alakụba bụ ma ọ bụrụ na e nwere ngbanwe nke Islam dịka e nwere Ndozigharị Ndị Kraịst. Nsogbu dị na Islam bụ na ọ dịtụbeghị mgbe emegharịrị ya ka ọ dị n'oge a. Ọ nwebeghị mgbanwe ahụ ma ọ bụ mmegharị ahụ. Ọ bụrụ na anyị ka kwere na Akwụkwọ Nsọ otú ha si mee tupu Ndozigharị ahụ, anyị ka ga na-ere ndị amoosu ọkụ. Ọ bụrụ na i mee ihe niile i kwesịrị ime na Torah, a ga-akpọrọ nwa na-enupụ isi n’ámá obodo, tụgbuokwa ya na nkume. Ndị mmadụ ga-ekwu na jihad apụtaghị n'ezie ịpụ ọgụ na egbe na bọmbụ iji megharịa caliphate. Ọfọn, n'ezie ọ na-eme. Ọ baghị uru ole ịchọrọ ka ọ meghị. Ọ bụ nkịtị. Ya mere, ihe ị chọrọ bụ ime mmụọ ndị ndú Muslim pụta na-ekwu na nke a etinyere otu puku afọ gara aga, ọ dịghị emetụta ọzọ, ugbu a, anyị na-aga ịkọwa jihad dị ka ihe esịtidem na udo. N'ụzọ dị mwute, e nweela ụfọdụ ndị ndú okpukpe Muslim bụ ndị gbalịrị ịmepụta nke ahụ ma gbuo ha ngwa ngwa, n'ihi na e nwere ndị agha nwere mmasị na idebe nkọwa ochie ndị a dị mkpa.
  • N'ụbọchị nnwere onwe nke Israel kwa afọ - a na-akpọ ya ihe ọzọ dị ka "ụbọchị kachasị njọ nke mere ndị Arab" - ha na-eme njem olili ozu n'okporo ámá n'akụkụ ụwa ndị Alakụba na ndị na-eje ije dị ka mmadụ nwụrụ. Ha na-eru uju ka ndị Izrel na-eme ememme. Ọfọn, kwa afọ na Iran, ndị Juu na-aga n'okporo ámá na-eru uju nakwa n'ihi na ha aghaghị igosi gọọmenti na ha abụghị ndị Zionist. Ịbụ Zionist bụ ntaramahụhụ ọnwụ mana ịbụ onye Juu n'okpuru mullah anabatara. Ndị Juu na-ebi n'ụjọ n'ọtụtụ ụzọ, mana echere m na ha maara ya nke ọma na ndị Juu nọrọ na-atụnyere ihe ize ndụ ndị ahụ na ihe egwu ndị ọzọ dị ka ịnọ na West na ime ka ụmụ gị ghọọ Westernized ma ọ bụ na-akpakọrịta ma ọ bụ ịnọ ebe a na enweghị ọrụ.

ma ọ bụ enweghị ike ịkpata ndụ. John Rechy kụziiri m ihe niile. Ọ kụziiri m mkpa nhazi dị na mkpa nke idoanya. Ahụrụ m na n'ime ụmụ akwụkwọ nke m, ị maara, na-agbagwoju anya ihe omimi na enweghị isi. Ọ kụziiri m ihe dị iche.

  • Echere m na ọtụtụ ndị na-aga na-ede mmemme na-echeghị onwe ha dị ka ndị edemede ma ghara iche na ọ bụ ọrụ. Ide ihe abụghị ihe ntụrụndụ!

Mmiri ozuzo Caspian (2007)

[dezie]
  • Ọ dị afọ iri na isii - nwa agbọghọ nọ n'obodo nwere ugwu na-acha anụnụ anụnụ. (ahịrị nke mbụ)
  • N'ime akụkọ niile m ga-akọ gbasara nne m, nke a bụ nke kacha amasị m. Ọ na-amasị m ịhụ ya n'oge mmalite, oge nke ga-edozi ụzọ maka ndụ anyị niile na akụkọ niile sochirinụ. Ma ọ bụ ezie na m na-amakarị ọgwụgwụ ọbụna tupu m ekwuo okwu mbụ, ọ na-amasị m ikwe omume, nkwa dị n'ime okwu ọhụrụ ọ bụla, nke njedebe dị iche. (Nkebi nke 1, p5)

"Mgbe ụfọdụ," ka ọ na-ekwu, "ị ga-egbu otu nrọ iji zọpụta ọzọ." (Nkeji 2, p102)

  • Onye ọ bụla m maara nwere ọkara zoro ezo. (Nkeji 4, p158)
  • "E nwere ihe dị otú ahụ dị ka oke olile anya ... Ọ dị ka oghere ojii: ị daba n'ime ya, ọ dịghịkwa ala. Ọ bụ ya mere [ọ] ji bụrụ otú ọ dị: ọ pụghị ịkọ ọdịiche dị n'etiti ihe nwere ike ime; na ihe na-abụghị." (Nkeji 6, p257)
  • Kedu ihe ị na-eme na mfu ị na-enweghị ike ịgwọ, ma ọ bụ nabata, ma ọ bụ merie? (Nkeji 6, p269)
  • Mgbe ụfọdụ, naanị eziokwu agaghị ezu. (Nkeji 6, p273)
  • N'oge ụfọdụ, ị na-amalite ile onwe gị anya ntakịrị.
  • Ihe niile na-agbanwe mgbe niile ka ị na-ede.
  • Ụfọdụ ndị na-agụ akwụkwọ gwara m na e nwere nnukwu ọdịiche dị na ederede n'akwụkwọ ikpeazụ m [Moonlight on the Avenue of Faith] n'etiti ngalaba ndị e debere na Los Angeles na ndị e debere na Iran. Akụkụ Los Angeles dị obi ọjọọ na enweghị anwansi - mana ọ na-adị mfe ịhụ akụkụ gbara ọchịchịrị mgbe ha nọ nso.
  • (Gịnị ka i chere bụ mmekọrịta dị n'etiti ndị Iran na ndị America na ndị Iran?) Ọ bụ ezigbo mmekọrịta. N'ezie m na-ekwu banyere ndị Iran maara nke ndị nọ n'èzí, ọ bụghị ndị bi n'ebe dị anya n'èzí obodo na obodo nta. Nye ndị maara ihe na-enwekarị mmekọrịta dị egwu n'etiti America na Iran. Nye ọtụtụ ndị ọ ka bụ The Great White Hope. The "Akwa Setan" na-akpọ aha na ihe niile bụ ọrụ nke ndị dị otú ahụ a obere akụkụ nke ndị mmadụ. A ka na-akpọ America dị ka Ala Ezi na Plenty. Enwere ụlọ ọrụ redio awa 24 AM ebe a na America ị nwere ike ịgwa na ndị mmadụ na-abịa ebe a mgbe niile site na Iran. Enwere obere anya na ọdịiche dị n'etiti mba ndị ahụ, karịsịa n'uche ndị na-eto eto. Mba abụọ a na-enwe mkparịta ụka mgbe niile, ọkachasị na ịntanetị.
  • enwere nnukwu nguzogide na mgbasa ozi igosi ihe ọ bụla sitere na Middle East.
  • M na-edebu na Farsi mgbe m bi na Iran. Mgbe mbụ m bịara America, m dere na French n'ihi na French m dị mma karịa Bekee m. Mana ọ na-amasị m ịgụ na Bekee. Enwere akwụkwọ ọhụrụ na Bekee. Na French enwere iwu akụkọ ihe mere eme na ụtọasụsụ ndị a niile. M na-asụkwa Spanish, n’ihi ya, ịgụcha akwụkwọ ndị a mbụ n’asụsụ ndị a niile na-eme ka m nwetakwuo nke ọma. Enwere m ike ịsụgharị echiche sitere na asụsụ ndị ọzọ na-adịghị na bekee.

Njiko Mpuga

[dezie]
Wikipedia
Wikipedia
Wikipedia nwèrè edemede màkà: