Gaa na ọdịnaya

Gabi Schneider

Sitere na Wikiquote

Gabi Schneider (amụrụ 1956, na Frankfurt am Main, Germany) bụ ọkà mmụta ihe gbasara mbara ala mba Namibia.

Okwu ndị okwuru

[dezie]

Sayensị nuklia nwere ike ịlụso mgbanwe ihu igwe ọgụ - Dr Schneider

[dezie]

Sayensị nuklia nwere ike ịlụso mgbanwe ihu igwe ọgụ- Dr Schneider

  • Nke a na-emerịị n'ọtụtụ akụkụ ụwa ndị ọzọ, yana n'etiti ndị ọzọ, itinye sị aka ike nke Afrịka na sayensị nuklia nwere ike ime ka mmepe nke ọtụtụ mba Afrịka dị ngwa ngwa, si otú a na-atụnye ụtụ na ebumnuche UN Sustainable Development Goals.
  • Ọtụtụ mba Africa enweghị ọkụ eletrik a pụrụ ịdabere na ya na nke dị ọnụ ala, ma enwere naanị otu ụlọ ọrụ ike nuklia na-arụ ọrụ na kọntinent ahụ dum. Ekwenyesiri m ike na mmepe nke ọtụtụ akụrụngwa mmepụta ike nuklia na kọntinent Africa ga-akwado mmepe nke ukwuu ma n'otu oge ahụ na-enye aka na mbelata ikuku gas na-ekpo ọkụ.
  • Echere m na ọ dịghị mkpa pụrụ iche ọpụrụ inwe ụmụ nwanyị ndị ọkà mmụta sayensị na mpaghara sayensị nuklia, mana ekwesịrị inwe ndị ọkà mmụta sayensị nwanyị na mpaghara sayensị niile. A na m eche otú ahụ n'ihi na e nwere m ahụmahụ na otu ndị mejupụtara ma ndị ikom na ndị inyom-na-arụpụta ihe ọhụrụ, dị ka ndị ikom na ndị inyom na-enwekarị ụzọ dị iche iche na-ele ihe na ya mere imeju ibe ha.

Akụ nke oke osimiri diamond. Otu narị afọ nke Ngwuputa Diamond na Namibia, nke Gabi Schneider dere

[dezie]

akụ nke Diamond Coast. Otu narị afọ nke Mining Diamond na Namibia, nke Gabi Schneider dere

  • N'ime narị afọ gara aga, mbọ mmadụ na ihe ọhụrụ na teknụzụ ekerewo òkè n'ịgbapụta diamond na Namibia, ma mee ka akụ na ụba obodo na ọha mmadụ dị ka ọ nweghị akụkụ ọzọ nke ụlọ ọrụ Ngwuputa Namibia. Ya mere enwere m mmetụta na ncheta 100th nke nchọpụta diamond mbụ nyere ohere pụrụ iche iji chịkọta nyocha akụkọ ihe mere eme zuru oke nke mmepe na ihe omume na ụlọ ọrụ na-egwupụta diamond na Namibia, karịsịa ebe ọ bụ na ọ dịghị ụdị mbọ niile a na-eme ugbu a. Ihe nketa ụlọ ọrụ na ihe nketa n'ime mpaghara diamond Namibia ji nwayọọ nwayọọ na-adaba n'ike okike, yabụ ọ dị mkpa ka edepụta ya ngwa ngwa. Ọtụtụ n'ime ihe nketa ndị ahụ a na-apụghị ịhụ anya atụfuolarị, n'ihi na ọ bụ nanị mmadụ ole na ole bụ́ ndị hụrụ oge mbụ ka ka nwere ịkọ ahụmahụ ha.

Njikọ mpụga

[dezie]

Wikipedia
Wikipedia
Wikipedia nwèrè edemede màkà: