Gaa na ọdịnaya

Buhlebezwe Siwani

Sitere na Wikiquote

Buhlebezwe Siwani (amụrụ na 1987 na Johannesburg) bụ a multidisciplinary omenka mara maka ọrụ ya na arụmọrụ nka, nrụnye, na foto stills.Buhlebezwe Siwani a zụlitere na Johannesburg, ma biri na Eastern Cape na KwaZulu Natal. Siwani dechara BAFA (Hons) ya na Wits School of Arts na Johannesburg na 2011 yana MFA ya na Michaelis School of Fine Arts na 2015 ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na cum laude. Siwani na-arụ ọrụ nke ukwuu n'usoro arụmọrụ yana nrụnye, yana gụnye ebe foto na vidiyo nke mmemme ụfọdụ. Siwani na-eji vidiyo na ihe ndọtị dị ka ihe ndabere maka ahụ ya nke na-anọghị na mbara igwe. A kọwawo ọrụ ya dị ka "mkpughe" na "ndọrọ ndọrọ ọchịchị", gụnyere isiokwu nke nwanyị ojii na ọnọdụ ime mmụọ.

Okwu Ndị okwuru

[dezie]
  • Ị mara, mgbe ụfọdụ, m na-akpasu ndị na-ege ntị iwe, karịsịa ndị nwoke na-ege ntị ga-ekwu ihe nzuzu dị ka "nke ahụ bụ ezigbo ịnyịnya ibu" ma ọ bụ ihe yiri ya. Maka m, echere m na ọ bụrụhaala na onye na-eme ihe maara kpọmkwem ihe ebumnobi dị na ahụ mmadụ niile ga-emeri ihe ọ bụla ọzọ. Enwere ụfọdụ ndị na-enwetaghị ya, nke ahụ dịkwa mma. Amaara m ihe ahụ m na-ebu. Amaara m ihe ọ bụ na amakwa m otu esi eji ya. Ama m na eruola m ebe m ma ka o si arụ ọrụ. Achọghị m ịma ọzọ.
  • A mụrụ gị ebe a, ma ị nweghị ike ịsụ otu asụsụ bụ ihe na-esiri m ike. Ị nwetala ohere, m pụtara na ndị mmadụ gbara gị gburugburu, ị na-agwa m na dịka onye ọcha na ị gaghị eme ihe n'eziokwu na ị gaghị eme mgbalị ahụ. Amaara m otú e si asụ Bekee, a mụghị m gburugburu ndị na-asụ Bekee, a mụrụ m na ndị na-asụ isiXhosa, isiZulu. Ma amaara m ka esi asụ seSotho, nke dị nnọọ iche na asụsụ nke m, ma ị na-agwa m na ọ siri ike ịsụ otu. Yabụ na anaghị m azụ ya. Enweghị m mmasị. Ana m aha ọrụ m aha n'asụsụ nke dabara na ọrụ ahụ. Ọ bụkwa ịwepụ, n'ihi na amaara m na ị pụghị ikwu ya, amakwaara m na ọtụtụ ndị na-ege ntị na-abịa chọrọ nsụgharị, nke na-amanye gị itinye aka na ọrụ ahụ ọbụna n'ihu. Yabụ na ọ bụkwa mkpebi siri ike - ọ nwere ike ịbụ atụmatụ ọjọọ, mana n'oge a, achọghị m ịma - m ga-aga n'ihu na-eme ya. "
  • "Ihe kachasị mfe, enwere m ike ịme ngosi ngosi site n'itinye efere a. N'ihi na m, nke ahụ ga-ezuru. Ma maka ụfọdụ ndị mmadụ na-enwe mgbe niile na-aga n'ihu, agbakwunyere, ọzọ. Ọ dịghị m mmetụta otú ahụ.
  • Ihe omume mbụ m mere na Ụlọ ihe nkiri Spektakel bụ n'ụzọ bụ isi na nkwụghachi ụgwọ, ka anyị si eweghachi ala ahụ, ejiri m mkpesa ụmụ akwụkwọ mee ihe dị ka mmalite. M malitere na vidiyo nke ogige ndị a dị iche iche maka ụmụ okorobịa Boere (Afrikaans) na-agba ọsọ n'ogige ahụ n'ihi na ha chere na ndị ojii ga-awakpo ma gbuo ha niile, m ga-aga n'ihu na mkpesa ụmụ akwụkwọ, mgbe nke ahụ gasịrị, agara m n'ihe gbasara ala. Ọ bụkwa maka otu esi ele ahụ nwanyị ojii anya na ngagharị iwe, ka ụmụ nwanyị ojii siri kwupụta ihe ụfọdụ, na otu esi echekwa ha n'akụkọ ihe mere eme mkpesa. Ọ bụrụ na ụmụ nwanyị ga-eme mkpesa na ha ga-eme mkpesa ka ha ghara ime akara, ị maara, ọ dịghị ka ị nwere ike ịbụ akụkụ nke ANC na ịnọnyere Mandela.
  • Echeghị m otú ahụ, echere m na e nwere ndị siri ike n'ezie na ndị mmadụ ga-eju anya mgbe anyị na-egosi n'otu n'otu. Ihe bụ na ha anaghị enye ndị mmadụ ohere. Nke ahụ bụ isi nsogbu.
  • Ọ bụrụ na ndị a bụ ọrụ ndị a na-ebuli elu n'ofe ụlọ ngosi nka nka nke America, ọ bụrụ na ndị a bụ ihe onyonyo na-ejuputa isi ụmụaka ndị America ruo ọgbọ dị iche iche, gịnị ka mkparịta ụka America gbasara agbụrụ, okike na mmekọahụ ga-ada dị ka taa?
  • Anọ m n'ụwa. Ndị na-ese ihe nọ n'ụwa.  .  .  Ọrụ m bụ ime ka ndị na-ese ihe na-arụ ọrụ n'ime ụwa, na-akpali ndị mmadụ banyere ya [mgbe] na-asọpụrụ [na] ịchọta ndị na-ese ihe na ndị mmadụ agaghị ama.
  • Site na isiokwu nke anụ ahụ, mmekọahụ, nnochi anya onwe onye, ​​nne, nkwenkwe, ihe ngosi ahụ na-ajụ otú ajụjụ gbasara mmekọrịta chiri anya na ụmụ nwanyị ojii na-ekpughe okwu ndị na-adịghị ekwu okwu ma gosipụta mmekọrịta ha na ụwa. Ọ na-enye echiche ebe echiche nke ebe nchekwa, ezinụlọ, ime mmụọ na iche echiche jikọtara ọnụ. Ihe e kere eke ewepụtara - eserese, ite, foto, vidiyo, arụmọrụ, embroidery wdg - na-eme ememe nnwere onwe nke "ike nke aka ha".
    • ụlọ ọrụ, GAYA-La nouvelle. "Ike nke Aka M"."www.mam.paris.fr" (na French). eweghachiri 27 Maachị 2025.
  • Mkpebi dị mkpa karịa mgbe ọ bụla. Anyị na-ahụ ihe ngosi Black Lives Matter n'ụwa niile, na-elebara anya na ahaghị nhata, ịkpa ókè agbụrụ na ime ihe ike na-enweghị isi. Asụsụ na-egbu egbu na mgbasa ozi ọha na eze na ọbụna na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eme ka mmekọrịta mmadụ na ibe ya dịkwuo elu. Ọtụtụ mgbe, omume ime ihe ike gabigara ókè na-awụ ụwa akpata oyi n'ahụ́ site n'ịkpọasị megide ndị okpukpe, agbụrụ, mmekọahụ ma ọ bụ njirimara nwoke na nwanyị.
  • "Living, Forgiving, Remembering | Museum Arnhem." www.museumarnhem.nl. Retrieved 27 March 2025.

Njikọ mpụga

[dezie]
Wikipedia
Wikipedia
Wikipedia nwèrè edemede màkà: