Gaa na ọdịnaya

Azza Karam

Sitere na Wikiquote
Azza Karam in 2021

Azza Karam bụ prọfesọ na onye edemede Egypt, onye amara maka ịbụ nwanyị mbụ onye isi nchịkwa Religions for Peace.

Okwu Ndị okwuru

[dezie]
  • Religions for Peace bụ n'ezie United Nations maka ụlọ ọrụ okpukperechi. Ọ bụghị maka gọọmentị, dị ka UN bụ - ọ bụ maka ụlọ ọrụ okpukperechi na obodo okwukwe sitere na gburugburu ụwa na ndị isi ha ndị a họpụtara ịnọchite anya ha. Mgbe m hụrụ ohere ijere obodo a sara mbara ozi, ejiri m ohere ahụ mee ihe.
  • Edobere okpukperechi maka Udo n'echiche na okwukwe bụ ihe na-akpali akpali nke ukwuu. Ma mgbe m na-ekwu okwukwe, ọ bụghị naanị okpukpe ka m na-ekwu, ihe m na-ekwu bụ nkwenye na ọtụtụ n'ime anyị kwenyere na ọ dị ihe karịrị anyị. Nkwenkwe a bụ ihe na-akpali akpali dị ike, ma ọ bụrụ na anyị nwere ike ijikọ site n'okwukwe anyị-ọ bụrụ na anyị nwere ike ịchọta ihe jikọrọ anyị na mmụọ anyị, ọdịdị nke ịdị adị anyị, na nzube anyị ibi ndụ-ọ na-esiwanye ike ikewa anyị.
**Na-ekwu maka ozi nke Religions for Peace
  • ...okpukpe na-egbo mkpa ọha kemgbe ọtụtụ narị afọ! Ha bụ ndị nlekọta ahụike mbụ, ụlọ ọgwụ, ụlọ akwụkwọ. Ọ bụ omume ochie. Ma ihe ọhụrụ dị mkpa bụ echiche nke okpukpe okpukpe na obodo okwukwe nwere ike ịbịakọta ọnụ. Anyị kwesịrị ijikọ akụ na ụba anyị iji kwado obodo anyị nke ọma. M na-eche ka otu osisi nwere ike isi gbajie ngwa ngwa, ma mgbe ị bụ akụkụ nke ùkwù osisi, ọ na-esiwanye ike ịkụji gị. Ya mere, nke ahụ bụ echiche. Ma ọ bụ echiche na-adịgide adịgide - nke na-ebute Religions for Peace na nke ga-adị mgbe niile
  • ...Okpukpe na okwukwe ọ bụla nwere omume nke ya. Ọnụ ọgụgụ nke ọgbakọ Ndị Kraịst dị nnọọ ukwuu. Ya mere, ịgbalị ịchịkọta okpukpe na okpukpe niile nke ụwa - ọ dịghị mfe.
  • ...Ọgba aghara ndị mmadụ, dị ka ọdachi ndị na-emere onwe ha, agha, ụnwụ nri, wdg, mere ka ọ dị mkpa ijikọ ọnụ. Ndị gọọmentị enweghị ike igbo mkpa onye ọ bụla n'oge ndị ahụ, yabụ ndị mmadụ na-ezukọtakarị n'ụzọ nkịtị. Nke ahụ emeela ka e guzobe ọtụtụ Kansụl Interligious anyị.
  • Ọ dị ka à ga-asị na mbufịt mbufịt emetụtala n’ebe nile n’ụwa, ọ bụrụ na ị pụrụ iche n’echiche—ọ dị ka e nwere ntakịrị ihe ebumpụta ụwa ochie a iji chebe onwe ya. Ndị mmadụ na-elekọta obodo ha dị ka a ga-asị na "Ọ bụ m, chọọchị m, na mụ." Nke ahụ bụ ihe dugara anyị n'ịmepụta ego enyemaka mmadụ - iji kwado mgbalị imekọ ihe ọnụ na gburugburu COVID-19 site n'inye nkwado ego nye ndị nwere ọchịchọ, ọhụụ, na mmasị iji gboo mkpa dị ukwuu nke ọrịa na-efe efe kere na ime ya ka anyị na-amata ụwa okpukpe dị iche iche anyị bi na ya.
  • Echere m na nke ahụ bụ nzaghachi ebumpụta ụwa maka ụmụ nwanyị - ịchọ inyere ọtụtụ mmadụ aka dịka o kwere mee. Na ndị na-eto eto, ha na-abụkarị ndị na-apụ apụ na-eme ihe. Mgbe ahụ, ịhụ nzaghachi nke a sitere n'aka ụmụ nwanyị na ndị ntorobịa, echere m na ọ gbara ndị agadi ahụ, ụlọ ọrụ okpukpe guzosie ike ume ikwu, "N'ezie, anyị ga-agbakọta ọnụ ma gboo mkpa nke obodo anyị dum, nke nwere ọtụtụ okpukpe..
  • Ọ bụ otu ihe ịrụ ọrụ na nzukọ, ọ bụ ihe dị iche iche iduzi ya. Mgbe ị na-arụ ọrụ na nzukọ, ọ na-adị mfe ịbụ “ohu ya.
  • ...mgbe ị na-edu, ị ga-ahụ nke ọma. Ma echere m na a na-ahụ idu ndú m ka ọ na-ama aka kpọmkwem otú ihe si dị.
  • N'otu ụzọ, okpukperechi bụ ebe ikpeazụ nke ndị nna ochie. Ya mere, ịbụ onye ndu nke mbọ dị otú a-ebe ọrụ m, n'ezie, bụ ịrịọ ndị mmadụ ka ha nwee ezi akọ na uche ma mee ihe ziri ezi site n'ịrụkọ ọrụ ọnụ-nke nwere ike izute na mgbochi..
  • Ọ baghị uru ma m na-arịọsi ndị mmadụ ike ka ha rụkọọ ọrụ ọnụ. Ọ bụ naanị na m na-anọdụ ala na oghere a pụtara na ndị mmadụ na-aghọta m dị ka onye ga-aza ha ajụjụ. Na n'ihi na m bụ onye m-nwanyị, Arab, Muslim, Egypt, North African, "ọzọ" n'ọtụtụ ụzọ-ọ na-esiri ọtụtụ ndị ndú, ma nwoke ma nwanyị, nabata m dị ka onye isi nke nzukọ a.
  • Echere m na nghọtahie ga-abụ akụkụ nke ndụ anyị mgbe niile. Echekwara m na e bu n'obi kee ụdị dị iche iche ka ọ bụrụ isi ihe ịma aka anyị na ndụ.
  • Anyị ekwesịghị ịbụ otu, ibi n’ebe anyị bi, na-asụ otu asụsụ, na ịdị n’otu. Ịbịakọta ọnụ, na ịmepụta njikọ site na ụdị dị iche iche ahụ, nwere ike bụrụ ihe ịma aka na ọ bụkwa ihe na-enye ike na-enweghị atụ.
  • Okwukwe bụ otu n'ime ihe ndị na-agbakwunye ike ahụ. Inwe oke okwukwe n’okwukwe n’onwe ya na ịdị njikere ije ozi ọnụ dị ka ndị mmụọ sitere n’okwukwe—n’agbanyeghị na okpukpe dị iche iche— nye m, ọ bụ ihe kacha mma. Ọ nwere ike ịdị ka ihe na-adịghị mma, mana echere m na omume ahụ bụ mmụọ na-agagharị. Ọ na-akpali ugwu, ọ na-eme n'ezie.
  • E kere anyị iche iche ka anyị wee hụ ibe anyị n'anya - ịhụ n'anya nke ọma ihe dị iche na onwe ya. Religions for Peace ga-etinye aka na nke a mgbe niile. Ma ọ bụrụgodị na ọ na-esiri anyị ike, anyị na-ahụ na ọ na-aga n'ihu na-eme n'ụwa nile.
  • Ka anyị mụta ihe n’aka ibe anyị. Ka anyị mụta ịdị umeala n’obi na-ejere ibe anyị ozi. Ka anyị mụta iguzo na-agbachitere mmadụ anyị, ka anyị mụta iguzo na-agbachitere ùgwù anyị, mmadụ, ọ bụghị naanị otu obodo, ọ bụghị naanị otu agbụrụ, ma ọ bụ ọ bụghị naanị otu agbụrụ.
  • ...Mgbe mmadụ anyị nwere nsọpụrụ, a na-azọpụta mmadụ anyị n'otu n'otu. Ka anyị chekwaba ugwu mmadụ na ugwu nke ụwa a. Ka anyị mee ka anyị kwenye, na-eguzo n'ịdị n'otu na ùgwù nke ibe anyị, n'ikwu okwu na-agbachitere ndị na-enweghị ihe nchebe iji chebe ndị kachasị ike.
  • A na-atụ ike anyị abụghị n'ikike anyị nwere ndị agha kachasị ike, ike anyị dị ka mmadụ ka a na-atụle n'ikike anyị nwere ike iguzogide ndị kachasị ike n'etiti anyị, nke gụnyere ụwa anyị..
  • A na-ahụ ya dị ka onye ndú okpukpe nke na-akọwapụta ọrụ dịịrị omume na ọbụna na-akọwapụta ihe e kwesịrị ime iji gwọọ obodo na igbochi esemokwu, "Prọfesọ Karam kwuru. "Ya mere, ọrụ ya ga-anọgide na-abụ ịkọwapụta ụzọ na ihe kpatara ya iji dozie na izere esemokwu, gụnyere ibi ndụ n'udo na onwe anyị dị ka ndị okwukwe..

Njikọ mpụga

[dezie]
Wikipedia
Wikipedia
Wikipedia nwèrè edemede màkà:
Commons
Commons
Wikimedia Commons nwere midia gbásárá: